Avslutning

Hello och bonjour för sista gången och nu bär det av hemåt igen efter några fantastiska dagar under renässansen i både England och Frankrike. Vi har upplevt massor av spännande saker som bland annat mötet med författar kungen Shakespeare, spännande teaterupplevelse som verkligen rörde oss till tårar och får ta del av boktryckarkonstens explosion. Vi har sett epoktypiska byggnader, träffat trevliga människor och ätit god mat. Vi har verkligen lärt känna denna epoken men även fått tagit del av de andras tidsresor ute i världen till andra epoker där man både kan se skillnader och likheter. En sak som berörde oss mycket var att vi insåg hur liten kvinnans plats i samhället var under denna tid. Tack vare detta kan vi se att samhället hela tiden utvecklas och vi kan vara extra tacksamma för den jämställdhet vi har i Sverige trots att det finns mycket kvar att jobba på. Även inom litteraturen har vi sett skillnader och likheter mellan då och nu. Vårt sätt att skriva böcker har utvecklats, våra tekniker att framställa böcker har utvecklats och våra sätt att framföra böckerna har utvecklats.

Vi är väldigt tacksamma övet att fått uppleva denna resa och vi har verkligen försökt att fånga in all information som vi kunde. Nu ska vi åka tillbaka till Sverige och 2019 där vi kommer att kunna berätta vidare om vad vi har upplevt.

Goodbye och au revoir renässansen!

Värdet av litteraturhistoriska studier?

Litteratur har vi haft enda sen folk började att skriva och läsa. Den har dock förändrats genom åren då nya litterära verk och författare har fått nya idéer. Man kan se det så här, när en epok dör ut så blir det start på en ny som tillför ny kunskap. Men frågan är ju då om det har gett oss någon nytta idag?

När man läser om litteraturen förr i tiden så handlar den mycket om samhället och om människan, det beror på vilken epok man går tillbaka till. Själva litteraturen är ändå densamma då den alltid har riktat sig mot människans tankar. Varför den är viktig att ha koll på är bland annat för att kunna jämföra med mänskligheten idag. Det är viktigt att kunna dela med sig av de åsikter som fanns förr för att kunna se om det har skett någon utveckling bland människorna idag och då. Därför är det bra om man har bra koll på hur litteraturen fungerade förr.

Vi tycker att det är intressant att läsa om hur samhället fungerade då man hade annorlunda sätt att se på saker förr. Lättaste sättet att hitta det är i texterna från kända författare. Där står det ofta hur människorna såg på saker och ting. Idag är synen att se på kvinnor väldigt speciell beroende på vart man befinner sig. Det har varit en aktuell fråga länge. Därför anser vi att det är viktigt att kunna jämföra åsikterna nu och då för att kunna se om det finns någon förändring i människors tankar eller om folk fortfarande tänker likadant.

En anledning till att läsa äldre litteratur i skolan är att den hjälper elever skapa en uppfattning om vårt förflutna och skapa kopplingar mellan dåtid och nutid. Äldre litteratur en inblick till hur samhället har formats och varifrån saker och ting härstammar. Dessutom är det en typ av tradition i lärares undervisning. Ett motargument kan vara att samhället utvecklas ständigt och det förflutna kan anses vara irrelevant. Litteraturhistoria ses mer som allmänbildning och många tycker att det inte är ett nödvändigt moment i undervisningen idag.

Vi omger oss varenda dag med texter. Det är allt från blogginlägg, tidningsartiklar, texter till filmer och mer formella uppsatser. Det är texter som ofta är skrivna med modernt språk. Det är viktigt att även läsa äldre texter för att få ta del av olika informationer och olika språk. Man kan se språk skillnad mellan äldre och mer moderna texter och genom att läsa olika texter med olika språk får vi ökad kunskap och förståelse. Genom att läsa olika texter och språk utvecklar vi vår läsförståelse. Många äldre texter anser vi är svårare att läsa och det är just på grund av att de texterna är uppbyggda med andra ord och meningar som vi inte är vana vid. Genom att läsa svårare texter måste vi arbeta mer med att förstå ord och innehåll. Vi utvecklar vår egen läsning genom att få nya utmaningar. Det är som allt, gör man bara saker på samma nivåer hela tiden så blir man inte bättre. Man behöver utmaningar för att utvecklas och så är det även med läsförståelsen.

Det är även viktigt för att förstå att även språket utvecklas hela tiden. Svenska språket är inte detsamma som tidigare och genom att läsa äldre texter kan vi se skillnader men även likheter. När vi läser äldre texter kan vi få en bild av hur det var då. Till exempel var språkets svordomar då ofta baserade på religion vilket inte längre har någon direkt påverkan på våra svordomar. Men även skillnader i texternas innehåll. Innehållet speglade ofta samhället och genom att läsa äldre texter kan vi förstå hur det kunde vara att leva under den tiden.

Vi tycker att det är nödvändigt att man får en inblick i epoken som ett litterärt verk handlar om för att kunna få en förståelse för ett verk från den epoken. Om du har bakgrundskunskaper om en speciell tid och läser ett verk från den tiden så kan du kanske hänga med lättare än om du inte hade kunnat något. Litteraturen förr i tiden var ganska speciell jämfört med litteraturen i den tid vi lever i idag. Det är ganska förståeligt då allting utvecklas i världen. Språket förändras, kulturen förändras och samhällen förändras. Självklart speglas det i litteraturen från alla dessa olika tider vi läst om då många författare skrev med inspiration från den tid de levde i.

Det är självklart inte jätteviktigt att kunna allt om en tidsepok för att kunna förstå ett litterärt verk från den tiden. Utifrån egna erfarenheter så har vi lärt oss ganska mycket om en epok genom att bara läsa några verk från epoken. Vill man då ha en bättre förståelse så rekommenderar vi dock att läsa på och kunna något om tidsepoken innan.

Det finns många spår av att den äldre litteratur som vi, och alla andra utforskat lever än idag. Ett exempel är hur filmer som släpps än idag är baserade på böcker som skrevs för flera hundra eller till och med tusen år sedan. Filmen ”Troja” från 2004 är baserad på det kända verket Iliaden av Homeros, skriven under Antiken. ”Thor”-filmerna är givetvis baserade på vår egna nordiska mytologi, fast moderniserad för att följa samhällets nya normer och att göra den mer spännande. Exemplena är oändliga vilket verkligen visar på litteraturens påverkan på samhället vi lever i idag.

Vi spelar även samma pjäser som vi gjorde under till exempel renässansen; Romeo och Julia, Hamlet och Macbeth spelas än idag i pjäser över hela världen, och är fortfarande världskända. Samma gäller givetvis för böcker än idag. Fortfarande idag läses samma böcker som under alla årtionden; Moby Dick, Frankenstein och Huckleberry Finn är fortfarande mångas favoritböcker, och kommer föralltid att vara respekterade verk.

Genom tiderna har samma teman även använts genom flera olika medier. Förbjuden kärlek, död, och hjältar används lika flitigt idag om 100 år sedan. Det kan vara skönt att inte känna sig ensam om att känna vissa saker, och att fatta att man gör det med någon som levde för kanske 2000 år sedan. Till exempel att skriva om det svåra med ett avsked från den man älskar. Vi tycker att det är fantastiskt att man kan dela sådan mänsklig erfarenhet.

Olofsson, Emma (HT 2011). Varför ska jag kunna det här? En undersökning av lärares motivering till varför man ska läsa litteraturhistoria på gymnasiet. Högskolan i Jönköping. Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:513918/FULLTEXT01.pdf

Litteraturanalys Don Quijote

Tills sist har vi även läst ett utdrag utav ett av verken som Shakespeare rekommenderade, nämligen Don Quijote, skriven av spanjoren Miguel de Cervantes. Denna text är en typ av satir av texterna från medeltiden, som främst handlade om riddare och deras framgångar. I texten får man följa fantasiriddaren Don Quijote och hans raka motsats samt vapendragare Sancho Panza. I utdraget stöter de på ett antal väderkvarnar, och den fantasifulla Don Quijote får för sig att dessa väderkvarnar är jättar, som han måste dräpa. Don Quijote representerar en drömmare.

Texten är skriven med inslag av gammal svenska, och detta ser man via upprepade ord som till exempel ”ty”. Många fina och långa ord används även, och detta ser man i meningen ”Jag ämnar ge mig i strid med dem, och med det Nin jag erövrar ska jag grundlägga vår kommande rikedom”. Detta visar ett tydligt exempel på det gammaldags språk som används.

Typiska drag för renässansen är tex mode runt franska hovet, stränga regler, god stil och smak. Dessa epoktypiska drag kan vi spegla i texten på olika sätt. Till exempel märks god stil och smak i meningen ”Men var god och sitt lite rakare i sadeln”. Detta tyder på att det yttre och hur man presenterar sig för omvärlden var en viktig faktor. Typiskt för renässansen är hövisk poesi och berättelser om riddare. Det märks tydligt i Don Quijote då han själv är en riddare med vapendragaren Sancho Panza vid sin sida.

Utmärkande drag i samhället under renässansen har också haft sin påverkan på utformningen av texten. Samhället präglades av humanismen, reformationen, upptäcksresor, nationalstater, franskklassicismen ochh fler och fler lärde sig läsa och skriva. Dessa inslag märker vi på olika sätt i texten. Ett exempel är upptäcksresorna, i pikareskromanen beger sig Don Quijote ut i världen med syfte att skipa rättvisa. Samhällets motsvarighet var Columbus och hans upptäcksresor under renässanstiden. Även humanismen, tron på människans självständighet tycker vi visas i utspelningen av romanen. Don Quijote är bara en fattig adelsman när han ger sig ut för att skapa rättvisa och slåss mot jättar. Detta påvisar stort självförtroende och humanism. Dessutom förekom ofta var riddarväsenden med furstendömen samhället, även detta speglas tydligt genom det riddartema som finns i romanen.

Vi har nu läst och analyserat tre otroligt spännande verk. Vi har återberättat handlingen kort, kopplat verken till samhällets utformning under renässansen samt diskuterat epoktypiska drag för varje text. 

Cervantes, Miguel (1610). Don Quijote.

Litteraturanalys Een gohl mächta sööt frutch

Vi har även läst texten ”Een gohl och mächta sööt frucht”. Den är skriven av Nils Matson Kiöping och handlar om kärleken till den nyupptäckte bananen. Han beskriver utförligt hur denna frukt växer och hur trädet som den växer på ser ut, och hur den skall tas hand om. ”J heela Jndien wäxer een slags Frucht, hwilken kallas pisang, eller banansz, then ther är wälsmakande och skiön sampt wäxer mycket vnderligh, och är een sälsam frucht;”

Texten är skriven i mycket gammal svenska har inslag av tyskan, vilket märks redan i rubriken. ”Gohl” och ”mächta” är två ord som har stor tysk karaktär till skillnad från dagens ord ”gul” och ”mycket”. Rubriken är alltså ”En gul och mycket söt frukt”, på modern svenska. På grund av svenskarnas nya kontaktnät och resande började man komma i kontakt med det tyska folket. Detta lämnade avtryck i det svenska språket, vilket kan vara varför vi ser dessa tyska inslag i texten. Tyskland var en viktig aktör i handeln och sågs som en frontfigur för den, vilket kan vara varför man kom i kontakt med just dem. Men svenska språket hade redan påverkats innan av det tyska språket, främst på grund av att det mäktiga tyska handelsväldet Hansan hade stort inflytande. Tyska blev då plötsligt ett ”fint” språk, och det sågs som man hade status när man kunde tala det.

Det var vanligt att man använde sina egna stavningar på ord, så texten kunde variera från text till text beroende på författaren. Därför kunde det ibland vara svårt att förstå och analysera texter. Eftersom det inte heller fanns tydliga regler och normer kring textens uppbyggnad var det inte så noga med till exempel punkter, vilket märks tydligt i Kiöpings text med tanke på avsaknaden av punkter. 

Utdraget kommer ifrån texten ”Ut i världen” som handlade om svenskarnas möjlighet att resa och komma ut i världen under 1600-talet. Det är förmodligen därför texten handlar om den tropiska frukten banan, alltså eftersom svenskarna nu började utforska andra delar av världen. Bananen uppfattades som något nytt och tropiskt, precis som denna nya värld man nu upptäckte. 

En av de typiska dragen för renässansen var att skriva om empiriska studier. Empiriska studier byggde på egna erfarenheter och vetenskapliga undersökningar. Kiöping bok är en samling av empiriska studier, och bananens vetenskap är en av dem.

Det var även vanligt med stora inslag av natur i renässansen verk, och detta märks tydligt i denna texten genom noggrann beskrivning av bananträdets utseende och dess skötande. Texten börjar faktiskt så här: ”Här är jorden alltijdh gröön, och bär altijdh heela åhret igenom the sköneste Pomerantzer, Citroner, Lemoner, Granatäplen, etc.”. Här ser vi även ännu en gång hur stavningen kan variera även i texter. Stavningen ändras från ”alltijdh” till ”altijdh” bara efter tre ord.

Kiöping Matson, Nils (1667). Een kort Beskriffning vppå trenne resor och Peregrinationer, sampt konungarijket Japan.

Markstedt, Carl-Johan och Eriksson, Sven (2013). Svenska impulser 3. Sanoma utbildning AB, Stockholm

Sjöstedt, Bengt och Jeppson, Tomas (2011). Människans texter: Språket. Studentlitteratur AB, Stockholm

Litteraturanalys Hamlet

Mycket riktigt som Shakespeare berättade handlade renässansens litteratur i många fall om kärlek. Det gjorde även Hamlet men den handlade också om svek, hämnd och sorg. Vi alla i gruppen anser att detta utdrag ur denna bok speglar renässansen på ett tydligt sätt. När Hamlets pappa, kungen av Danmark, dör gifter sig modern med den före detta kungens bror. Hamlets farbror blev alltså kungen av Danmark. Detta föll inte Hamlet i smaken och väckte starka känslor hos honom. En dag stöter Hamlet på vålnaden av sin far som berättar att farbrorn svek familjen. Han dödade sin egen bror för kungatronen. Vålnaden kräver att Hamlet ska hämnas på sin egen farbror. Sedan får man följa hans kamp mot kärleken för hans Ofelia, att inte svika sin moder och frågan om hur mycket han kan lita på vålnaden?

Under renässansen fick människan allt mer utrymme i litteraturen och samhället. Detta kan man se drag av i Hamlet. Det är flera personer som är inblandade i en så kort scen som 3:dje akten. Man får ta del av personernas känslor och tankar vilket vi anser gör att man får en inblick i människan. Man trodde på människans möjligheter. Det finns inga Gudar som styr handlingen utan det är människor själva. Kyrkan hade inte heller samma makt som under medeltiden. William Shakespeare hämtar mycket inspiration från antiken och det som är mycket speciellt med just Shakespeares texter är krånglig kärlek vilket man även får följa med i berättelsen om Hamlet. Människor började leva efter citatet “carpe diem” vilket vi anser kunde varit en anledning till att mamman struntade i “normerna” och gifte sig med sin före detta mans bror. Hon levde i nuet och fångade dagen, struntade i normerna om att man inte kan gifta sig med sin mans bror

Till exempel när Hamlets far blev mördad blev Hamlet mycket ledsen. Detta anser vi visar att även människan hade känslor och åsikter. Renässansen var pånyttfödelse av antiken vilket även gjorde att tragiken i litteraturen blev pånyttfödd och användes återigen. Aristoteles var en filosof från antiken som menade att tragedin renar oss vilket även kallas katarsis. Det var vanligt under renässansen att man använde sig av tragedi när man skrev sina texter. Det var en del av pånyttfödelsen från antiken. När fadern/ kungen dog var det en stor tragedi för familjen och för samhället. Katarsis definieras som en rensning av känslor för läsaren och publikens skull, eftersom de sympatiserar med huvudpersonen. Hamlet är en tragisk berättelse vilket medför katarsis hos läsaren som sympatiserar med Hamlet. Många kan förstå den sorgen som skapas när en nära familjemedlem dör. Ännu värre blir det när det framkommer att det är kungens bror som dödade honom. För många framstår det antagligen som något konstigt och hemskt att mamman väljer att “byta ut” hennes ex-man mot hans mördare och även kallad bror, efter att han dött.

Franskklassicismen växte under renässansen och blev väldigt populärt. Det var ett begrepp som formade dramatiken och litteraturen. Franskklassicismen var uppdelade i tre olika delar som var krav för texterna inom det begreppet. Ett av kraven var att de inte fick utspela sig under längre tid än ett dygn vilket Hamlet gjorde. Samtidigt som det utspelade sig på flera olika platser vilket det inte fick göra under franskklassicismen. Därmed var inte Hamlet en del av franskklassicismen och dess spridning.

Hamlet följer delvis den dramaturgisk modellen men eftersom vi endast fått ett utdrag är det svårt att analysera och se kopplingar med modellen. Hamlets originalspråk är på engelska vilket är förståeligt då Shakespeare var engelsman. Så vid översättningen till svenska, vilket är den versionen vi har läst, kan språket ha ändrats lite. Språket som författaren använder sig av i Hamlet tycker vi är lagom lätt att förstå. Vi hängde med i texten och förstod såklart vad boken handlade om men ibland dök det upp ord i texten som vi inte riktigt förstod då vi inte hört dem tidigare. Som tur var fanns det en beskrivning på ett enklare språk längst ner i hörnet på varje sida på de ord som man antagligen inte skulle förstå om man som oss, är född på 2000-talet.

I Hamlet är det speciella versmått. William Shakespeare använde sig framför allt av blankvers. När det gäller blankvers så är det ett speciellt sätt att skriva på då man inte använder sig utav rim. Det är spännande att han låter versmåtten fortsätta i replikskiften och inte avbrytas. Blankvers fungerade bra då den var skriven på engelska. Många engelska ord hade en jambisk betoning vilket gjorde det enkelt att använda blankvers då det var jamber som blankversen baserades på. Jamber är detsamma som en stigande versfot. Eftersom William Shakespeare var en berömd person bidrog hans användning av versmåttet till ytterligare spridning och popularitet av jamber.

Nu ska vi gå vidare till ett cafe och ha en riktigt engelsk afternoon tea fika och läsa två ytterligare populära texter under denna epoken, ser fram emot det!

Källförteckning

Alex redaktion Publicerad: 2005, uppdaterad 2007
https://www.alex.se/lexicon/article/shakespeare-william Shakespeare, William

Litteraturhistorien(tagen18/3-2019)

https://litteraturhistorien.se/franskklassicismen.html Franskklassicismen

ne.se ( tagen 25/3- 2019) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/versm%C3%A5tt versmått

Den litterära epoken 2

Greetings!

Nu sitter vi här och reflekterar över det William sa under vårt möte, och nämnde att den största inspirationskällan för honom är antikens litteratur. Han tycker att vi ska se tillbaka på romarna och ha dem som förebilder. Han brukar använda sig av många metaforer och männen brukar spela kvinnorna i hans pjäser, precis som under antiken.

Han rekommenderade även att vi skulle läsa ett verk av hans goda vän och inspirationskälla Miguel Cervantes, mer specifikt hans roman Don Quijote. ”It´s a masterpiece!”, för att citera William. Han nämnde att detta är originalet, och att många härmat Miguel om att just ha människan som individ i centrum av berättelsen. Detta ser man i boken genom att man för följa Don Quijote och Sancho i deras personliga äventyr.

Vi undrade hur konkurrensen var för skribenter idag, och hans uttryckte ilska över att det känns som alla skriver likadant nu för tiden. ”Det känns som att alla berättelser utspelar sig i hov eller vid herdemiljöer, allt ska vara så fisförnämt, som i Frankrike!” Han sa även att det finns många ”härmapor” runtomkring i England. ”Det handlar alltid om en av tre saker; natur, kärlek eller ungdomens förgänglighet, men det säljer ju.”

Han gick senare in på hur glad han är att han lever just nu. Eftersom att under medeltiden var nästan allt kontrollerat av kyrkan och alla texter var på latin. Han är glad att folk idag får ta del av litteraturen och hoppas att hans verk ska leva vidare efter hans död. Vi försäkrade honom att han inte behöver oroa sig.

UR Skola (2010). Hej Litteraturen: Renässansen. https://urskola.se/Produkter/158021-Hej-litteraturen-Renassansen

Kretz, Anita (1998). Källan: Litteraturhistoria. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Wikipedia (Uppdaterad 2019). Renässansen. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Renässanse

Wikipedia (Uppdaterad 2019). Renässansens Litteratur. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Renässansens_litteratur 

Olsson, Bernt (Uppdaterad 2019) Renässans. Nationalencyklopedin (NE). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/renässans

Den litterära epoken 1

Nu har vi tagit oss vidare till England på en liten semester för att ta in kulturen. Vi har fått bokat ett möte med författaren William Shakespeare nu efter hans pjäs, och han ska berätta om hur han tänker när han skriver sina texter och pjäser. Det sägs även att han kan göra te som få förunnas.

Ska bli skoj!