Litteraturanalys Don Quijote

Tills sist har vi även läst ett utdrag utav ett av verken som Shakespeare rekommenderade, nämligen Don Quijote, skriven av spanjoren Miguel de Cervantes. Denna text är en typ av satir av texterna från medeltiden, som främst handlade om riddare och deras framgångar. I texten får man följa fantasiriddaren Don Quijote och hans raka motsats samt vapendragare Sancho Panza. I utdraget stöter de på ett antal väderkvarnar, och den fantasifulla Don Quijote får för sig att dessa väderkvarnar är jättar, som han måste dräpa. Don Quijote representerar en drömmare.

Texten är skriven med inslag av gammal svenska, och detta ser man via upprepade ord som till exempel ”ty”. Många fina och långa ord används även, och detta ser man i meningen ”Jag ämnar ge mig i strid med dem, och med det Nin jag erövrar ska jag grundlägga vår kommande rikedom”. Detta visar ett tydligt exempel på det gammaldags språk som används.

Typiska drag för renässansen är tex mode runt franska hovet, stränga regler, god stil och smak. Dessa epoktypiska drag kan vi spegla i texten på olika sätt. Till exempel märks god stil och smak i meningen ”Men var god och sitt lite rakare i sadeln”. Detta tyder på att det yttre och hur man presenterar sig för omvärlden var en viktig faktor. Typiskt för renässansen är hövisk poesi och berättelser om riddare. Det märks tydligt i Don Quijote då han själv är en riddare med vapendragaren Sancho Panza vid sin sida.

Utmärkande drag i samhället under renässansen har också haft sin påverkan på utformningen av texten. Samhället präglades av humanismen, reformationen, upptäcksresor, nationalstater, franskklassicismen ochh fler och fler lärde sig läsa och skriva. Dessa inslag märker vi på olika sätt i texten. Ett exempel är upptäcksresorna, i pikareskromanen beger sig Don Quijote ut i världen med syfte att skipa rättvisa. Samhällets motsvarighet var Columbus och hans upptäcksresor under renässanstiden. Även humanismen, tron på människans självständighet tycker vi visas i utspelningen av romanen. Don Quijote är bara en fattig adelsman när han ger sig ut för att skapa rättvisa och slåss mot jättar. Detta påvisar stort självförtroende och humanism. Dessutom förekom ofta var riddarväsenden med furstendömen samhället, även detta speglas tydligt genom det riddartema som finns i romanen.

Vi har nu läst och analyserat tre otroligt spännande verk. Vi har återberättat handlingen kort, kopplat verken till samhällets utformning under renässansen samt diskuterat epoktypiska drag för varje text. 

Cervantes, Miguel (1610). Don Quijote.

Litteraturanalys Een gohl mächta sööt frutch

Vi har även läst texten ”Een gohl och mächta sööt frucht”. Den är skriven av Nils Matson Kiöping och handlar om kärleken till den nyupptäckte bananen. Han beskriver utförligt hur denna frukt växer och hur trädet som den växer på ser ut, och hur den skall tas hand om. ”J heela Jndien wäxer een slags Frucht, hwilken kallas pisang, eller banansz, then ther är wälsmakande och skiön sampt wäxer mycket vnderligh, och är een sälsam frucht;”

Texten är skriven i mycket gammal svenska har inslag av tyskan, vilket märks redan i rubriken. ”Gohl” och ”mächta” är två ord som har stor tysk karaktär till skillnad från dagens ord ”gul” och ”mycket”. Rubriken är alltså ”En gul och mycket söt frukt”, på modern svenska. På grund av svenskarnas nya kontaktnät och resande började man komma i kontakt med det tyska folket. Detta lämnade avtryck i det svenska språket, vilket kan vara varför vi ser dessa tyska inslag i texten. Tyskland var en viktig aktör i handeln och sågs som en frontfigur för den, vilket kan vara varför man kom i kontakt med just dem. Men svenska språket hade redan påverkats innan av det tyska språket, främst på grund av att det mäktiga tyska handelsväldet Hansan hade stort inflytande. Tyska blev då plötsligt ett ”fint” språk, och det sågs som man hade status när man kunde tala det.

Det var vanligt att man använde sina egna stavningar på ord, så texten kunde variera från text till text beroende på författaren. Därför kunde det ibland vara svårt att förstå och analysera texter. Eftersom det inte heller fanns tydliga regler och normer kring textens uppbyggnad var det inte så noga med till exempel punkter, vilket märks tydligt i Kiöpings text med tanke på avsaknaden av punkter. 

Utdraget kommer ifrån texten ”Ut i världen” som handlade om svenskarnas möjlighet att resa och komma ut i världen under 1600-talet. Det är förmodligen därför texten handlar om den tropiska frukten banan, alltså eftersom svenskarna nu började utforska andra delar av världen. Bananen uppfattades som något nytt och tropiskt, precis som denna nya värld man nu upptäckte. 

En av de typiska dragen för renässansen var att skriva om empiriska studier. Empiriska studier byggde på egna erfarenheter och vetenskapliga undersökningar. Kiöping bok är en samling av empiriska studier, och bananens vetenskap är en av dem.

Det var även vanligt med stora inslag av natur i renässansen verk, och detta märks tydligt i denna texten genom noggrann beskrivning av bananträdets utseende och dess skötande. Texten börjar faktiskt så här: ”Här är jorden alltijdh gröön, och bär altijdh heela åhret igenom the sköneste Pomerantzer, Citroner, Lemoner, Granatäplen, etc.”. Här ser vi även ännu en gång hur stavningen kan variera även i texter. Stavningen ändras från ”alltijdh” till ”altijdh” bara efter tre ord.

Kiöping Matson, Nils (1667). Een kort Beskriffning vppå trenne resor och Peregrinationer, sampt konungarijket Japan.

Markstedt, Carl-Johan och Eriksson, Sven (2013). Svenska impulser 3. Sanoma utbildning AB, Stockholm

Sjöstedt, Bengt och Jeppson, Tomas (2011). Människans texter: Språket. Studentlitteratur AB, Stockholm

Litteraturanalys Hamlet

Mycket riktigt som Shakespeare berättade handlade renässansens litteratur i många fall om kärlek. Det gjorde även Hamlet men den handlade också om svek, hämnd och sorg. Vi alla i gruppen anser att detta utdrag ur denna bok speglar renässansen på ett tydligt sätt. När Hamlets pappa, kungen av Danmark, dör gifter sig modern med den före detta kungens bror. Hamlets farbror blev alltså kungen av Danmark. Detta föll inte Hamlet i smaken och väckte starka känslor hos honom. En dag stöter Hamlet på vålnaden av sin far som berättar att farbrorn svek familjen. Han dödade sin egen bror för kungatronen. Vålnaden kräver att Hamlet ska hämnas på sin egen farbror. Sedan får man följa hans kamp mot kärleken för hans Ofelia, att inte svika sin moder och frågan om hur mycket han kan lita på vålnaden?

Under renässansen fick människan allt mer utrymme i litteraturen och samhället. Detta kan man se drag av i Hamlet. Det är flera personer som är inblandade i en så kort scen som 3:dje akten. Man får ta del av personernas känslor och tankar vilket vi anser gör att man får en inblick i människan. Man trodde på människans möjligheter. Det finns inga Gudar som styr handlingen utan det är människor själva. Kyrkan hade inte heller samma makt som under medeltiden. William Shakespeare hämtar mycket inspiration från antiken och det som är mycket speciellt med just Shakespeares texter är krånglig kärlek vilket man även får följa med i berättelsen om Hamlet. Människor började leva efter citatet “carpe diem” vilket vi anser kunde varit en anledning till att mamman struntade i “normerna” och gifte sig med sin före detta mans bror. Hon levde i nuet och fångade dagen, struntade i normerna om att man inte kan gifta sig med sin mans bror

Till exempel när Hamlets far blev mördad blev Hamlet mycket ledsen. Detta anser vi visar att även människan hade känslor och åsikter. Renässansen var pånyttfödelse av antiken vilket även gjorde att tragiken i litteraturen blev pånyttfödd och användes återigen. Aristoteles var en filosof från antiken som menade att tragedin renar oss vilket även kallas katarsis. Det var vanligt under renässansen att man använde sig av tragedi när man skrev sina texter. Det var en del av pånyttfödelsen från antiken. När fadern/ kungen dog var det en stor tragedi för familjen och för samhället. Katarsis definieras som en rensning av känslor för läsaren och publikens skull, eftersom de sympatiserar med huvudpersonen. Hamlet är en tragisk berättelse vilket medför katarsis hos läsaren som sympatiserar med Hamlet. Många kan förstå den sorgen som skapas när en nära familjemedlem dör. Ännu värre blir det när det framkommer att det är kungens bror som dödade honom. För många framstår det antagligen som något konstigt och hemskt att mamman väljer att “byta ut” hennes ex-man mot hans mördare och även kallad bror, efter att han dött.

Franskklassicismen växte under renässansen och blev väldigt populärt. Det var ett begrepp som formade dramatiken och litteraturen. Franskklassicismen var uppdelade i tre olika delar som var krav för texterna inom det begreppet. Ett av kraven var att de inte fick utspela sig under längre tid än ett dygn vilket Hamlet gjorde. Samtidigt som det utspelade sig på flera olika platser vilket det inte fick göra under franskklassicismen. Därmed var inte Hamlet en del av franskklassicismen och dess spridning.

Hamlet följer delvis den dramaturgisk modellen men eftersom vi endast fått ett utdrag är det svårt att analysera och se kopplingar med modellen. Hamlets originalspråk är på engelska vilket är förståeligt då Shakespeare var engelsman. Så vid översättningen till svenska, vilket är den versionen vi har läst, kan språket ha ändrats lite. Språket som författaren använder sig av i Hamlet tycker vi är lagom lätt att förstå. Vi hängde med i texten och förstod såklart vad boken handlade om men ibland dök det upp ord i texten som vi inte riktigt förstod då vi inte hört dem tidigare. Som tur var fanns det en beskrivning på ett enklare språk längst ner i hörnet på varje sida på de ord som man antagligen inte skulle förstå om man som oss, är född på 2000-talet.

I Hamlet är det speciella versmått. William Shakespeare använde sig framför allt av blankvers. När det gäller blankvers så är det ett speciellt sätt att skriva på då man inte använder sig utav rim. Det är spännande att han låter versmåtten fortsätta i replikskiften och inte avbrytas. Blankvers fungerade bra då den var skriven på engelska. Många engelska ord hade en jambisk betoning vilket gjorde det enkelt att använda blankvers då det var jamber som blankversen baserades på. Jamber är detsamma som en stigande versfot. Eftersom William Shakespeare var en berömd person bidrog hans användning av versmåttet till ytterligare spridning och popularitet av jamber.

Nu ska vi gå vidare till ett cafe och ha en riktigt engelsk afternoon tea fika och läsa två ytterligare populära texter under denna epoken, ser fram emot det!

Källförteckning

Alex redaktion Publicerad: 2005, uppdaterad 2007
https://www.alex.se/lexicon/article/shakespeare-william Shakespeare, William

Litteraturhistorien(tagen18/3-2019)

https://litteraturhistorien.se/franskklassicismen.html Franskklassicismen

ne.se ( tagen 25/3- 2019) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/versm%C3%A5tt versmått

Den litterära epoken 2

Greetings!

Nu sitter vi här och reflekterar över det William sa under vårt möte, och nämnde att den största inspirationskällan för honom är antikens litteratur. Han tycker att vi ska se tillbaka på romarna och ha dem som förebilder. Han brukar använda sig av många metaforer och männen brukar spela kvinnorna i hans pjäser, precis som under antiken.

Han rekommenderade även att vi skulle läsa ett verk av hans goda vän och inspirationskälla Miguel Cervantes, mer specifikt hans roman Don Quijote. ”It´s a masterpiece!”, för att citera William. Han nämnde att detta är originalet, och att många härmat Miguel om att just ha människan som individ i centrum av berättelsen. Detta ser man i boken genom att man för följa Don Quijote och Sancho i deras personliga äventyr.

Vi undrade hur konkurrensen var för skribenter idag, och hans uttryckte ilska över att det känns som alla skriver likadant nu för tiden. ”Det känns som att alla berättelser utspelar sig i hov eller vid herdemiljöer, allt ska vara så fisförnämt, som i Frankrike!” Han sa även att det finns många ”härmapor” runtomkring i England. ”Det handlar alltid om en av tre saker; natur, kärlek eller ungdomens förgänglighet, men det säljer ju.”

Han gick senare in på hur glad han är att han lever just nu. Eftersom att under medeltiden var nästan allt kontrollerat av kyrkan och alla texter var på latin. Han är glad att folk idag får ta del av litteraturen och hoppas att hans verk ska leva vidare efter hans död. Vi försäkrade honom att han inte behöver oroa sig.

UR Skola (2010). Hej Litteraturen: Renässansen. https://urskola.se/Produkter/158021-Hej-litteraturen-Renassansen

Kretz, Anita (1998). Källan: Litteraturhistoria. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Wikipedia (Uppdaterad 2019). Renässansen. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Renässanse

Wikipedia (Uppdaterad 2019). Renässansens Litteratur. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Renässansens_litteratur 

Olsson, Bernt (Uppdaterad 2019) Renässans. Nationalencyklopedin (NE). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/renässans

Den litterära epoken 1

Nu har vi tagit oss vidare till England på en liten semester för att ta in kulturen. Vi har fått bokat ett möte med författaren William Shakespeare nu efter hans pjäs, och han ska berätta om hur han tänker när han skriver sina texter och pjäser. Det sägs även att han kan göra te som få förunnas.

Ska bli skoj!

Samhället och litteraturen 2

Vi förstår nu, dagen efter, varför den var så populär. Allihopa i gruppen blev så berörda och tyckte att Shakespeare verkligen hade levererat. Vi såg pjäsen ”Romeo och Julia” som handlade om en komplicerad kärlekshistoria. Med våra blotta ögon kunde vi inte se en enda person som inte fällde en tår.

Imorgon bär det av mot England för att jämföra stormakterna under renässansen. Där ska vi även försöka se om det är någon skillnad mellan våra samhällen. Här i Frankrike blev handel och hantverk viktigare samtidigt som allt färre sysselsatte sig med jordbruk. Dessutom började man betala med pengar istället för byteshandel och samtidigt började man låna ut pengar mot ränta. Runt om i Europa uppstod allt starkare nationalstater. Under denna tiden utvecklades många av dagens europeiska stater runt om i Europa. Under renässansen förlorade kyrkan allt mer sin makt under denna tiden.  Vi har hört rykten om att det är i England vi kanske kan få träffa självaste litteraturkungen, William Shakespeare.

 Håller tummarna!

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/renassans-upptacktsresor-och-en-ny-varldsbild

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ren%C3%A4ssansens_arkitektur

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ren%C3%A4ssans

https://popularhistoria.se/samhalle/perspektiv-pa-renassansen

Bok: Litteraturen sid. 141-146

Samhället och litteraturen 1

Bonjour, bienvenu a Paris!

Tidsmaskinen har nu tagit oss till år 1600 i Frankrike när renässansen stod i centrum. Idag har vi vandrat runt på gatorna här i Paris och fått en massa spännande upplevelser från samhället. Omgivningen här är ganska olik 2000-talet. Med tanke på att renässans betyder pånyttfödelse och det man syftar på är pånyttfödelse av antiken så är mycket av det vi har sett idag gammalt. När vi gick längst gatorna bland de olika templen, teatrar och pilgrimskyrkor kunde vi se spåren från den romerska antiken. Byggnaderna i staden präglades av mycket symmetri, geometri samt Basilisk arkitektur. Basilika härstammar från antiken så även den blev pånyttfödd.  

Vi stötte på en man som berättade lite om staden och vad vi inte fick missa nu när vi väl tagit oss så här långt tillbaka i tiden. Han sa att det var vanligt med folk från 2000-talet och att det ofta missade biblioteken vilket han tyckte var viktigt då boktryckarkonsten nyss hade exploderat. Han hade rätt, vart vi än gick såg vi folk med minst en bok i handen. Folk satt på bänkar och läste böcker som till exempel Don Quijote. Biblioteken var fullproppade med ivriga människor som ville få tag i den senaste boken av Miguel Cervantes. Allt fler böcker trycktes efter boktryckarkonsten vilket även gjorde att fler lärde sig att läsa när utbudet blev större. Litteraturen under renässansen handlade mycket om humanismen där människans tro och möjligheter stod i centrum. Att varje människa var unik och hade sitt egna värde. Humanismen under renässansen härstammade framförallt ifrån Italien. Under tiden när böcker blev allt vanligare bland medelklassen spreds mer och mer den italienska humanismen. Man försökte skapa en nationell litteratur med gamla ord från antiken, moderna ord och typiska dialektord.  

Vi hade hört rykten om att William Shakespeares nya pjäs skulle spelas i stadens hjärta, ”Le Théatre Global”. Vi begav oss mot värdshuset för att hinna köpa biljetter innan de blev slutsålda. När vi väl kom fram var det en lång kö utanför porten in till kassan men som tur var fick vi tag på de sista biljetterna. Nu har vi höga förväntningar inför morgondagen!