Vi har även läst texten ”Een gohl och mächta sööt frucht”. Den är skriven av Nils Matson Kiöping och handlar om kärleken till den nyupptäckte bananen. Han beskriver utförligt hur denna frukt växer och hur trädet som den växer på ser ut, och hur den skall tas hand om. ”J heela Jndien wäxer een slags Frucht, hwilken kallas pisang, eller banansz, then ther är wälsmakande och skiön sampt wäxer mycket vnderligh, och är een sälsam frucht;”
Texten är skriven i mycket gammal svenska har inslag av tyskan, vilket märks redan i rubriken. ”Gohl” och ”mächta” är två ord som har stor tysk karaktär till skillnad från dagens ord ”gul” och ”mycket”. Rubriken är alltså ”En gul och mycket söt frukt”, på modern svenska. På grund av svenskarnas nya kontaktnät och resande började man komma i kontakt med det tyska folket. Detta lämnade avtryck i det svenska språket, vilket kan vara varför vi ser dessa tyska inslag i texten. Tyskland var en viktig aktör i handeln och sågs som en frontfigur för den, vilket kan vara varför man kom i kontakt med just dem. Men svenska språket hade redan påverkats innan av det tyska språket, främst på grund av att det mäktiga tyska handelsväldet Hansan hade stort inflytande. Tyska blev då plötsligt ett ”fint” språk, och det sågs som man hade status när man kunde tala det.
Det var vanligt att man använde sina egna stavningar på ord, så texten kunde variera från text till text beroende på författaren. Därför kunde det ibland vara svårt att förstå och analysera texter. Eftersom det inte heller fanns tydliga regler och normer kring textens uppbyggnad var det inte så noga med till exempel punkter, vilket märks tydligt i Kiöpings text med tanke på avsaknaden av punkter.
Utdraget kommer ifrån texten ”Ut i världen” som handlade om svenskarnas möjlighet att resa och komma ut i världen under 1600-talet. Det är förmodligen därför texten handlar om den tropiska frukten banan, alltså eftersom svenskarna nu började utforska andra delar av världen. Bananen uppfattades som något nytt och tropiskt, precis som denna nya värld man nu upptäckte.
En av de typiska dragen för renässansen var att skriva om empiriska studier. Empiriska studier byggde på egna erfarenheter och vetenskapliga undersökningar. Kiöping bok är en samling av empiriska studier, och bananens vetenskap är en av dem.
Det var även vanligt med stora inslag av natur i renässansen verk, och detta märks tydligt i denna texten genom noggrann beskrivning av bananträdets utseende och dess skötande. Texten börjar faktiskt så här: ”Här är jorden alltijdh gröön, och bär altijdh heela åhret igenom the sköneste Pomerantzer, Citroner, Lemoner, Granatäplen, etc.”. Här ser vi även ännu en gång hur stavningen kan variera även i texter. Stavningen ändras från ”alltijdh” till ”altijdh” bara efter tre ord.
Kiöping Matson, Nils (1667). Een kort Beskriffning vppå trenne resor och Peregrinationer, sampt konungarijket Japan.
Markstedt, Carl-Johan och Eriksson, Sven (2013). Svenska impulser 3. Sanoma utbildning AB, Stockholm
Sjöstedt, Bengt och Jeppson, Tomas (2011). Människans texter: Språket. Studentlitteratur AB, Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar